Hur går djuravel
•
Hur går det till om man vill avla med sin hund?
Skyfire skrev:
Brukar man ta betalt per valp sen också?
Klicka för att se mer...
Finns flera olika sätt att ta betalt för en parning,
Tikägaren betalar hela avgiften, i regel valppris vid parningen, går tiken tom får tikägaren en ny parning utan avgift.
I regel får man omparning också för ett lägre pris om det skulle bli väldigt få valpar.
Är många nackdelar med detta och det har man mer och mer gått ifrån också.
Man betalar en mindre summa vid parningen + per valp när de är ca 3 veckor.
3 veckor tycker jag är lagom, då har valpisarna klarat de första kritiska dygnen och uppfödaren har gått om tid att fixa allt, betala och få påskriven parnings intyg, skicka in reg till SKK och hinna få stamtavlorna i god tid för id-märkning innan hämtning.
Eller som jag gjorde med mina hanar, ingen kostnad för själva parningen, jag har personligen svårt att se av vilken anledning
•
Förbisedda kombinationer av egenskaper vanliga inom djuraveln
Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinationer av egenskaper, så kallad korrelerande selektion, framför enskilda egenskaper. När egenskaperna styrs av gener kan korrelerande selektion främja genetiska kopplingar mellan olika egenskaper så att dessa nedärvs som en enhet.
Två situationer i naturen som ofta leder till korrelerande selektion är då rovdjur äter bytesdjur eller då insekter pollinerar blommor. Följden kan bli att olika beteenden då kommer att nedärvas gemensamt, exempelvis aggression eller spridningsförmåga. Det kan också handla om färger eller doftsignaler.
Växtförädling och djuravel
Forskarna menar att korrelerande selektion sannolikt är mycket vanligare än man tidigare trott och att sådan selektion förekommer både i naturen och inom växtförädling och djuravel. Det senare kan ofta ha skett utan att människor ens varit medvetna om det. Enligt forskarna finns tecken som tyder på att stora
•
En central del i varje avelsprogram är registreringen av olika egenskaper kopplade till olika individer. Informationen samlas i en databas och används för skattning av individernas avelsvärden. Avelsvärdet förutsäger hur värdefullt ett visst djur är som förälder, med andra ord försöker man med avelsvärdet skatta värdet hos avkomman. Avelsvärdet kan uttryckas i ekonomiska termer (exempelvis mängden producerat kött i kronor) eller i enheter (exempelvis kg kött). De bästa djuren väljs som föräldrar. Tack vare databasen, som inkluderar all släktskap, är det också möjligt att skatta avelsvärdet för individer som inte har några mätvärden registrerade. En bagge kan alltså ha ett avelsvärde för modersbeteende, och en unghingst, för ung för att kunna tävla, kan ha ett avelsvärde för dressyr. I avelsprogram för mjölkkor kombineras avelsvärden för produktion (mjölkavkastning) och så kallade funktionella egenskaper (fertilitet, överlevnad hos kalvar, klövhälsa etc.) med hjälp av egenskapernas e