Hur många träd motsvarar

Foto: SCA

Kort och gott om den svenska skogen och skogsbruket
– Fördubblat skogsförråd på 100 år

• Det totala virkesförrådet i Sverige har ökat kraftig sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar blev tillgängliga. Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet till 1658 miljoner kubikmeter (m3sk, skogskubikmeter, det vill säga volymen av stammen inklusive bark). I dag är det 3574 miljoner m³sk (exklusive döda träd). Det är en ökning med 113 procent.
   
• Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar, enligt Riksskogstaxeringen. Den totala skogsmarksarealen är drygt 28 miljoner hektar, alltså 69 procent av landarealen.
   
• Av den totala skogsmarksarealen räknas 23,6 miljoner hektar som produktiv skogsmark. Det är 58 procent av landarealen. Därav återfinns cirka 1,0 miljoner hektar inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Med produkt

  •

  Skötsel av skog och agroforestry

  Hur skogen sköts har också en stor betydelse för den långsiktiga kolbalansen. Planteringar utifrån agroforestrymetoder, så kallat ”skogsjordbruk”, tar upp mer koldioxid än monokulturer eftersom växterna ”drar nytta” av varandra och ger positiva synergieffekter. I en odling utifrån en agroforestrymodell kan till exempel marktäckande grödor användas för att öka växternas förmåga att förhindra att koldioxiden släpps ut.

   

  Ur synvinkeln maximal kolinlagring är relativt lite eller ingen markberedning att föredra eftersom det innebär att mindre koldioxid i och med det släpps ut från marken. Det är därför som plöjningsfritt jordbruk ofta lyfts som en viktig klimatåtgärd, som enligt vissa forskare kan bidra med så mycket som 30% lägre koldioxidutsläpp globalt per år. När åkrar inte plöjs hålls fukt kvar i jorden vilket får växterna att växa bättre. Det är alltså träden och växternas fotosyntes som gör det stora jobbet. Plöjningsfri odling leder o

  •

  Så många träd finns det i världen

  En internationell forskargrupp har använt en stor mängd mätningar från världens alla hörn. Mätningarna visar hur tätt träden växer. Sedan har de kopplat ihop det med satellitmätningar av växtlighet och olika terrängtyper. De har också vägt in temperatur samt nederbörd.

  Forskarna har kommit fram till den något ogreppbara siffran att det finns drygt 3000 miljarder träd på jorden.

  Att det förmodligen finns ännu fler träd beror på att de inte har räknat med de minsta träden, som har mindre än tio centimeter breda stammar mätt i brösthöjd.

  Göran Ståhl, som är professor i skogsinventering vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, menar att studien visar hur vi håller på att bli allt skickligare på att kartlägga världens skogar. Det här kan till exempel användas i diskussioner kring klimatet när det gäller hur mycket kol skogarna binder upp.

  Men han tycker ändå att det är bättre