Hur många romerska gudar
•
Rom gudavärlden
Romarnas gudar
Romarna trodde på många olika gudar och gudinnor. Man kan säga att de hade något gudaväsen för allt man kan tänka sig. Mars var t.ex. krigets gud. Det innebar att han var bra på att slåss vilket var något som soldaterna uppskattade. Därför var det just Mars som soldaterna bad till inför ett slag. Minerva var däremot vishetens, intelligensens och kunskapens gudinna och det var knappast några soldater som tillbad henne. Däremot kunde säkert skolpojkar be till henne för att lättare försöka förstå grammatik eller matematik. Eller också kunde kejsaren tillbe Minerva för att hon skulle ge honom vishet så att han kunde härska över Rom på ett klokt sätt. På det viset hade romarna hundratals gudar. Denna samling av gudar kallas för pantheon med ett finare grekiskt ord.
En märklig blandning
De romerska gudarna var en märklig blandning efter intryck från många olika folk. Innan Rom blev en storstad var området runtomkring befolkat av vidskepliga bönd
•
Romersk mytologi
Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.
Legenden om Roms uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Enligt legenden fördrevs en konung av sin bror någon gång i tiden, och hans enda dotter tvingades bli prästinna - en vestal. Prästinnorna i Vestas tempel var tvungna att vara oskulder, men krigsguden Mars förförde den nya och hon födde tvillingar. Som straff blev barnen satta att dö i floden Tibern, och kvinnan murades in i templet. Enligt myten råkade en varghona komma förbi. Hon tog hand om barnen, gav dem di och omvårdnad så att de överlevde. En dag kom en herde förbi vargens håla, upptäckte pojkarna och tog dem med hem till sig för att uppfostra dem. Så blev det känt till vilken släkt de hade sin börd, och att de hette Romulus och Remus. Kring floden Tibern fanns vid den här tiden sju större kullar. Romulus och Remus byggde en stad, Rom, på en av dessa kullar. Romulus sade vid staden
•
Romersk mytologi
Ur innehållet: Gudar | Lexikon
Den romerska mytologin är i flera avseenden knuten till den grekiska då romarna importerade flera av gudarna från grannlandet i öst och införlivade dessa i sina religiösa föreställningar. Det skedde likaledes med gudar från andra kulturer, inte minst från den etruskiska. Därutöver fanns vad som kan kallas inhemska gudar och gudinnor, vilka dock efter den romerska invasionen av Grekland på 100-talet f.Kr. i allt högre grad ersattes av grekiska förebilder.
De införlivade gudarna, vilka gavs nya namn, bör betraktas som förebilder och inte nödvändigtvis som direkta motsvarigheter då romarna hade en annan kultur och historia. Ett exempel är krigsguden Mars som var central i romersk gudsdyrkan medan förebilden Ares hade en mer undanskymd roll i den grekiska. Att romarna var ett mer krigiskt folkslag än grekerna lär ha spelat in. Av liknande anledningar skulle Apollo, motsvarigheten till den mäktige Apollon, bland mycket annat förkn