Hur påverkar ljus vår

Belysningen ska vara anpassad efter det arbete som ska utföras och den ska vara anpassad efter varje individs förutsättningar och behov. Belysningen ska vara genomtänkt och fungera för sittande arbete, stående arbete, ensamarbete och arbete i grupp.

Bra ljus innebär att det finns dagsljus och belysning så att det går att uppfatta rummet korrekt, se bra samt få en god dygnsrytm.

Planera ljusmiljön på arbetsplatsen

En noggrant planerad ljusmiljö förbättrar inte bara arbetsmiljön, utan kan även ge andra positiva effekter, till exempel en mer stimulerande arbetsplats. Belysningen ska göra det lätt att se och utföra arbetsuppgifterna och bidra till en behaglig miljö som är stimulerande för arbetet.

Några av de grundläggande kraven på en bra belysning är:

• tillräckligt ljus på rätt ställe
• så lite

  •

  Vad har ljuset för betydelse för vår hälsa?

  themedMainArticlePageLayout

  { "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Keyword", "name": "Keywords (Webb 2021)", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} } ] }

  •

  Blått ljus ger oss vita nätter

  Omkring år 350 f Kr skrev Aristoteles en artikel om sömn med titeln »Om sömn och sömnlöshet«. Han funderade kring vad vi egentligen gör när vi sover och varför. År 1924 fick vi veta varför vi nästan varje natt under vårt liv genomgår en häpnadsväckande metamorfos, när den tyske psykiatern Hans Berger uppfann elektroencefalografen och därmed fick sömnen att övergå från filosofi till vetenskap. 

  Sömnen betraktas som ett avbrott i livet. Människor sover drygt sju timmar per natt, vilket är minst en timme mindre än för ett sekel sedan. Under en god natts sömn genomgår vi vid 4–5 tillfällen flera sömnstadier. Hjärnans beteende och målsättning förändras i grunden och vårt medvetande fördunklas. Under sömnen blir vi nästan förlamade och kan inte ens darra. Vi närmar oss dödens gränsland. Vi sover, men hjärnan är inte mindre aktiv, utan bara aktiv på ett annat sätt. Den vakna hjärnan är optimerad för att samla in data, medan den sovand