Jordvärme hur stor yta
•
Jordvärme – viktigt att tänka på
Jordvärme i korthet
Det finns många fördelar med jordvärme, bland annat är energikällan förnyelsebar eftersom solens energi inte kommer ta slut på åtminstone några miljarder år. En annan fördel är att själva installationen är billigare än för bergvärme. Till skillnad från bergvärme, som kräver att man borrar ett djupt hål på cirka 80 – 150 meter rakt ner i berggrunden, använder man slingor i marken för att hämta upp jordvärmen. Här beskriver vi hur jordvärme fungerar i korthet:
- En kollektorslinga grävs ner cirka en meter i jorden.
- Inuti kollektorslingan finns en särskild vätska som värms upp av jordvärme som har lagrats i marken.
- Den uppvärmda vätskan cirkulerar och kommer tillbaka in till huset.
- Genom att passera en jordvärmepump utvinns den uppvärmda vätskan genom kompressorteknik.
- Vätskan cirkulerar genom systemet och återvänder ner i marken där den hämtar upp ny solvärme.
För att jordvärmen ska kunna värma bostaden krävs ett vattenburet
•
Jordvärme är ett utmärkt alternativ för dig som inte har möjlighet att borra för bergvärme. Precis som med vilken teknik som helst som utvecklats under lång tid så lever gamla sanningar och ibland rena myter vidare. Här reder vi därför ut de vanligaste frågorna om jordvärmepumpen som energikälla.
Varifrån kommer värmen?
Till skillnad från bergvärme, där värmepumpen förses med energi från ett djupt borrhål, så hämtar jordvärmepumpen sin energi från markens ytskikt. En kollektorslang grävs ner på cirka en meters djup. Här finns tillgång till lagrad solenergi som ger värmepumpen möjligheten att producera både värme och varmvatten till en mycket låg kostnad. Eftersom tekniken bygger på användningen av lagrad solenergi är jordvärmepumpen klassad som en förnybar ene
•
Jordvärme
En jordvärmepump bygger på samma princip som bergvärme och sjövärme. Kollektorslangen placeras i jorden, istället för i sjön eller i berget. Slangen grävs ned på ett djup av cirka en meter. I vissa fall kan även slangarna läggas i flera lager ned till cirka 5–10 m djup. Eftersom all värme ska komma från jorden krävs relativt stor yta för uppvärmning av en villa.
Växtlighet ovanför kollektorslangarna kan påverkas genom att temperaturen i marken sänks. Under driften av anläggningen kan marktemperaturen kring slangen sänkas under fryspunkten för vatten, där det frigörs ytterligare värmeenergi som finns i vattnet. Isbildningen kan dock samtidigt innebära en försämring av värmepumpens verkningsgrad.
Vid användningen av jordvärme, till skillnad från bergvärme, sker återladdning