Hur har det påverkat

  • Den allmänna hälsan är fortsätt god, men något fler uppger lätta psykiska besvär; fysisk aktivitet har minskat och stillasittande ökat; många.
  • Under 2020 minskade antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar som en följd av pandemins effekter på arbetsmarknaden.
  • I rapporten presenterar vi en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån.

    • •

    Hur har COVID-19 pandemin påverkat unga som varken arbetar eller studerar, samt de samhälleliga insatser som finns på plats för att stödja dem?

    Projektbeskrivning

    Trots att unga som varken arbetar eller studerar (så kallade ”UVAS” i Sverige och ”NEETs” internationellt) varit i fokus för politiska och samhälleliga debatter under det senaste decenniet har gruppens sårbarhet och marginalisering aktualiseras än mer under den rådande pandemin.

    För även om Coronakrisen antas drabba unga generellt genom ökad arbetslöshet, förändrade studieförhållanden och försämrad psykisk hälsa så är det ungdomar som hade svårt i sin etablering redan innan pandemin som mest troligt kommer påverkas allra hårdast. Dessutom finns det indikationer på att insatser och verksamheter för UVAS-gruppen kommer att prioriteras bort i kri

    •

    I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

    Sammanfattningsvis visar resultaten att:

    • förutsättningarna för en god och jämlik hälsa har förändrats under pandemin
    • de grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats mest inom skolan, på arbetsmarknaden och i samhället i stort
    • den allmänna hälsan är fortsätt god, men något fler uppger lätta psykiska besvär
    • fysisk aktivitet har minskat och stillasittande ökat
    • många folkhälsorelevanta insatser har ställts in och ersatts med andra alternativ.

    I Sverige ser vi att ojämlikheterna i hälsa består och i vissa fall ökar över tid. Vår bedömning är att pandemins konsekvenser kan komma att förstär

    •

    Abstract

    I två år har Covid-19 drabbat världen över, från människor till företag och organisationer. Åtgärder för att minska smittspridningen har vidtagits, bland annat har kontorsbaserade företag ställt om och arbetat hemifrån. Men hur har distansarbetet påverkat medarbetarna egentligen, och vad har ledare gjort för att påverka detta? Studien syftar till att undersöka hur organisationskulturen och samhörigheten påverkats bland medarbetarna, samt ledarnas åtgärder till detta. Många teorier och tidigare studier, är eniga om organisationskulturens påverkan. Genom relevanta teorier och insamlad empirisk data i form av semistrukturerade intervjuer från medarbetare och chefer i en organisation, som analyserades med hjälp av den teoretiska ramen kunde syftet till studien tillgodoses. Överlag gick de