Hur långt kom vasa

•

Olyckan

Det var sen eftermiddag när det äntligen var dags. Det nybyggda Vasa låg förtöjt nedanför slottet Tre Kronor. Bryggan var packad med nyfikna åskådare. Vattnet i huvudstaden vimlade av småbåtar som på nära håll ville följa hur den mäktiga krigsmaskinen gled ut från Stockholm.

Besättningen hade fått ta med sig anhöriga eftersom det var skeppets första färd. Tanken var att fruar och barn skulle stiga av vid Vaxholm innan det bar av till flottbasen på ön Älvsnabben i Stockholms skärgård. Där skulle man invänta vidare order för att fortsätta mot kriget i Polen.

När befallningen om avsegling till kriget väl kom skulle 300 soldater tas ombord. Soldaterna skulle utgöra två tredjedelar av Vasas besättning. Men så blev det inte.

Katastrofen

Vasa drogs med hjä

•

Vasa

Första resan

En solig dag i augusti för mycket länge sedan skulle flera skepp lämna Stockholm. Det största skeppet var alldeles nytt och hade tre höga master. Skeppet var prytt med massor av skulpturer målade i många färger. Några glimmade av guld. Ur öppningarna längs skeppets sidor stack kanoner ut och från dem sköt man salut. Då kommer inga kanonkulor utan bara en hög smäll och mycket rök. Så gör man för att visa att något stort är på gång. Skeppets ägare var ingen mindre än kungen själv, Gustav II Adolf. Skeppet hade fått namnet Vasa som en hyllning till kungens släkt. Året var 1628.
Olyckan

Långsamt seglade det stora skeppet mot hamnens utlopp. Plötsligt kom en vindpust och Vasa vickade till, men rätade upp sig igen. Så kom ännu en vindpust och skeppet la sig på sidan. Vat

•

Regalskeppet Vasa

1626 – Vasa börjar byggas
År 1625 var det trettioåriga kriget i Europa inne på sitt sjunde år, och Sverige hade dessutom varit i krig med Polen i hela 25 år. För att Sverige även skulle kunna delta i det trettioåriga kriget behövdes en stark flotta. Gustav II Adolf (31), som då varit kung i fjorton år, gav därför order om att fyra skepp skulle byggas, däribland Vasa. Orden gick till den holländska skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson och dennes bror som drev "Stockolms skeppsgård".

I januari 1626 började Vasa att byggas. Mycket virke gick åt som hämtades från Ängsö i Mälaren samt från den småländska kusten. Eftersom man inte hade några ritningar på den här tiden låg det på byggmästaren att se till att skeppet fick sin rätta form.
Vasa var ett så kallat regalskepp vilket innebar att det var det största av örlogsflottans skepp och utrustad med 64 bronskanoner. Den totala längden inklusive bogspröt var närmare sjuttio meter och bredden var