Hur räknar jag ut


  • Hur räknar man ut procent av ett tal
  • Räkna ut procent ökning
  • Räkna ut procent av två tal
  • Räkna ut ditt meritvärde

    Om du av någon anledning inte vill använda vår räknare är det möjligt att själv räkna ut meritvärdet.

    1. Ge bokstavsbetygen ett siffervärde

    Först får dina betyg ett siffervärde:

    A = 20
    B = 17,5
    C = 15
    D = 12,5
    E = 10
    F = 0

    2. Räkna ut ett betygsvärde för varje kurs

    Det siffervärde du nu har satt för varje betyg multiplicerar du med kursens gymnasiepoäng. Exempel: betyg B i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger 17,5 * 100 = 1750.

    På det här sättet räknar du alltså fram betygsvärdet för varje kurs.

    Tänk på att betyg i utökad kurs bara räknas med om det krävs för behörighet eller ger meritpoäng. Gymnasiearbetet räknas inte med.

    3. Lägg ihop alla betygsvärden

    Alla de betygsvärden du har i ditt betyg lägger du ihop. Summan du får

    Ökning och minskning

    I det förra avsnittet repeterade vi sambandet mellanandelen,delenochdet hela. Med hjälp av tre olika sätt att skriva det sambandet, kunde vi räkna ut hur stor andelen, delen eller det hela är. I årskurs 8 har vi även lärt oss hur vi kan räkna på förändringar i procent, vilket vi har användning för när till exempel priset på en vara höjs eller sänks.

    I det här avsnittet ska vi repetera hur vi räknar med ökningar och minskningar. Vi kommer att se att vi nu kan använda sambandet mellan andelen, delen och det hela för att bättre förstå förändringarna.

    I nästa avsnitt ska vi gå ett steg längre och lära oss hur vi kan använda förändringsfaktorer, vilka gör det enklare för oss att beräkna nya värden efter förändringar.

    Från kronor till procent

    Vi ska börja med att räkna några uppgifter, där vi vet att en viss varas pris har förändrats i kronor räknat och vi vill ta reda på hur många procent av det gamla priset som denna förändring är.


    Ett par sko

    Andelen, delen och det hela

    I det förra avsnittet repeterade vi vadprocentär och att vi kan skriva samma tal ibråkform,decimalformellerprocentform. I årskurs 7 lärde vi oss också att vi kan använda sambandet mellanandelen,delenochdet helaför att beräkna hur många procent en viss del utgör.

    I det här avsnittet ska vi repetera sambandet mellan andelen, delen och det hela, och använda detta samband till att ta reda på hur stor andelen, delen eller det hela är.

    Sambandet mellan andelen, delen och det hela

    När vi vill beräkna hur många procent något är, då dividerar vi hur stor delen är med hur stort det hela är.

    Till exempel kan vi beräkna att om det finns 20 elever i en klass och 8 av dessa elever är flickor, då utgör flickorna 40 % av eleverna:

    $$ \frac{8}{20}=\frac{{\color{Blue}5\cdot}\,8}{{\color{Blue}5\cdot}\, 20}=\frac{40}{100}=40\,\%=0,4$$

    I det här exemplet använde vi oss av förlängning av bråket för att underlätta beräkningen.

    När vi gör den här typen