Hur många andra jordar
•
En andra jord – närmare än du tror
Det är amerikanska forskare som har gjort en uppskattning av hur många jordliknande planeter det borde finnas i vår galax. Främst har forskarna tittat på planeter kring så kallades röd dvärgar.
Röda dvärgar är stjärnor som är mycket mindre och ljussvagare än vår egen sol. Dessa må vara små och svåra att upptäcka från jorden – men faktum är att tre av fyra stjärnor i vår galax är röda dvärgar, och det finns minst 75 miljarder i Vintergatan.
Det som forskarna i sin nya studie har gjort är att gå igenom alla observationer av röda dvärgar som har gjorts av rymdteleskopet Kepler, och identifierat vilka som kan tänkas ha en jordliknande planet i omloppsbana.
Kanske så när som 13 ljusår bort
Enligt forskarna visar resultaten att statistiskt sett så borde ungefär sex procent av galaxens alla röda dvärgar ha åtminstone en planet i ungefär samma storlek som jorden – och forskarna uppskattar att den närmaste skulle kunna finnas bara 13 ljusår bort.
–
•
Från istid till nutid
I Sverige har jordarterna främst bildats under och efter den senaste istiden. Den senaste istiden inleddes för cirka 115 000 år sedan och de sista isresterna försvann från norra Sverige för nästan 10 000 år sedan.
Isens tryck gjorde att stora delar av Sverige var nedpressat under havsytan efter inlandsisens avsmältande. De jordarter som bildats under istiden brukar kallas glaciala medan de som bildats senare brukar benämnas postglaciala. Eftersom jordarterna är bildade i olika miljöer har de högst varierande egenskaper.
Ett landskap i ständig förändring
Det svenska landskapet har under hundratals miljoner år formats av olika geologiska processer. De stora landskapsformer som vi kan se idag och som ofta är utformade i berggrunden, är i regel mycket gamla. Det jordtäcke som överlagrar berggrunden är däremot betydligt yngre.
I Sverige har nästan alla jordarter bildats under den geologiska tidsålder som kallas kvartär. Kvartärtiden inl
•
Jord
Jordarter bildas genom en mängd olika processer. Berg vittrar och eroderas, sediment samlas på havs- och sjöbottnar, äldre jordarter omlagras och avsätts på nytt. De jordarter som finns idag i Sverige har med andra ord bildats på många olika sätt – något som också har bidragit till att jordtäckets egenskaper är mycket skiftande. På flera platser bildar jordarterna distinkta ytformer, till exempel rullstensåsar.
De svenska jordarterna är till största delen avsatta under och efter den senaste istiden. Stora delar av Nordamerika och norra Europa har varit täckta av inlandsisar och har därmed jordarter som i många avseenden liknar de svenska. I stora delar av världen är dock jordtäcket betydligt äldre och har en helt annan karaktär.
Jordarternas sammansättning är en av de faktorer som påverkar vilka växter och djur som kan leva på en plats. De olika jordarterna påverkar dessutom hur vi människor kan använda marken. I vissa områden lämpar sig jordarna utmärkt s