Hur sprider växter sig
•
Växternas evolution
Nästan vart du än vänder dig idag så är det troligt att du kan få syn på en blomväxt. Men så har det inte varit under den allra störst delen av historien – då fanns de inte. De första landlevande växterna var mossor. Man har hittat fossila sporer från växter som liknar dagens levermossor, ca 450 miljoner år gamla. De äldsta fossilen av blomväxter är ”bara” cirka 130 miljoner år gamla, från tidsperioden krita. I slutet av krita ökade antalet blomväxter.
För 66 miljoner år sedan skedde ett massutdöende troligen på grund av av ett meteoritnedslag. Då dog exempelvis dinosaurierna ut och även många växtarter. Men blomväxterna hämtade sig relativt snabbt och fortsatte sedan att öka kraftigt i antal och artrikedom. Idag finns det ungefär 300 000 kända blomväxtarter. De utgör ca 90 % av alla landväxtarter! Varför blomväxter snabbt ökade i artantal med början under kritaperioden, till att bli ett så dominerande inslag i dagens vegetation, vet man inte säkert.
•
Kapitlets målsättningar är att eleven ska lära sig:
- hur fröväxterna förökar sig
- varför fröväxter har blommor
- hur frön och frukter utvecklas
- hur fröna sprids.
Diskussion kring inledningsbilden (s. 20–21)
Arter på den inledande illustrationen:
Djur: räv, stackmyror.
Växter: timotej, ängssyra, smörblomma, maskros, gråfibbla, blåklocka, lönn, vinbär, örnbräken, hägg, ängskovallens frön (myrorna bär på dem).
En del maskrosor blommar, medan andra är utblommade och har bildat frön. Insekter lockas till blommorna för att blommor har nektar som insekterna äter. Samtidigt hjälper de med pollinationen.
Bildanalysfrågor och -svar
Här finns frågor som förslag till ganska fri bildanalys. Du kan använda frågeorden på pärmen, välja bland frågorna här under eller formulera helt egna frågor och funderingar. Till en del frågor har vi samlat bakgrundsinformation som du får använda om du vill.
s. 22 Skogsbrand
Vad handlar bilden om?
Vad tror du har hänt på bilden?
Hur •Frukt- och fröspridning
Spridningen av växternas frukter och frön sker i huvudsak på tre olika sätt.
1. Med hjälp av vinden.
Spridning med vinden sker hos växter med små och lätta frön. Fröna är ofta försedda med hårpenslar (ex. maskros - bilden) eller vingar (ex. barrträden). 2. Med hjälp av fåglar och djur.
Fröätande fåglar har stor betydelse för spridning av många olika växter med köttiga och välsmakande frukter. Frukternas frön passerar genom tarmkanalen utan att ha förstörts, och kan gro om de hamnar i lämplig jordmån(ex. rönnbär, blåbär). Frukter med krokar eller borst fastnar i pälsen hos djur, som på så sätt kan sprida fröna (ex. kardborre). 3. Med hjälp av vatten.
Fröspridning hos växter vid stranden och i vattnet sker med hjälp av vatten(ex. vass, al och näckros). Maskrosens fröställning
Körsbär sprids med fåglar
Näckrosen är fin