Hur stark ättika vid
•
Ättika – vilken sort till vad?
Ättika är en populär ingrediens i både matlagning och många husmorsrecept för städning, med sin syrliga smak och suveräna antibakteriella förmåga.
Men det är lätt att bli förvirrad när man ska köpa produkten, för i butikerna hittar man ofta både ättika 24% och ättiksprit 12%. Spelar det någon roll vilken man köper?
Ättika 12 % och 24 %
Svaret är att det går bra att använda vilken som. Bägge produkter innehåller enbart ättiksyra och vatten, skillnaden är bara koncentrationen, det vill säga hur många procent ättiksyra den innehåller. Att den 12-procentiga varianten ofta benämns som ”ättiksprit” har ingen betydelse, den innehåller alltså ingen extra ingrediens.
Blandar du 1 del 24 % ättika med 1 del vatten blir den 12 %. Och du kan helt enkelt dubblera mängden ättiksprit om ett recept anger ättika som ingrediens.
Men var vaksam på att ju mer koncentrerad den är, desto starkare och mer frätande är den. Så vill du vara lite mer försiktig, välj den
•
Tänk på procenten
KONCENTRERAT. Ättiksprit, inläggningsättika och matättika. Ättika finns i flera koncentrationer. Tar man för svag ättika blir inläggningen helt smaklös, eller i värsta fall förstörd i förtid eftersom ättika har en konserverande effekt. För stark smaksättning med ättika är inte bra det heller. Då tar ättiksyran över och maten blir i praktiken oätlig.
Så här ligger det till. Den starkaste ättikan i affären håller 24 procent. Den kallas ibland "ren ättika". Så stark ättikskoncentrat används inte i matlagning. Om man blandar 24-procentig ättika med lika mycket vatten får man "ättiksprit" med en koncentration på 12 procent. Begreppet sprit har inget med alkohol att göra, utan anger bara att det fortfarande är starkt.
Om man blandar en del 24-procentig ättika med tre delar vatten får man 6-procentig "inläggningsättika". Den styrkan är vanlig i recept på inlagd sill.
Begreppet "matättika" är den koncentration som vi upplever som behaglig att äta. Matättika inne
•
Ättika
Ättika är en blandning av ättiksyra och vatten i olika koncentrationer som används i matlagning samt i hushållet för borttagning av kalkavlagringar i exempelvis kaffebryggare, diskmaskiner och vattenkokare. Eftersom ättiksyra är konserverande och håller bakterier och mögel borta brukas ättika vid olika sorters inläggningar. Ättika kan även användas som alternativ till sköljmedel.[1][2][3]
Ättika tillverkas genom att alkohol får oxidera så att ättiksyra bildas. Etanolen försvinner allt eftersom ättikan bildas. Möjligen kan det finnas spår av alkohol i ättika, men inga större mängder. Liksom vinäger, som också innehåller ättiksyra, men tillreds genom oxidering av vin eller cider, kan ättika användas i matlagning för att ge syrlighet, men smaken är skarpare och den måste spädas ut mycket.
I Sverige är användning av ättika känd sedan 1600-talet. Jöns Jacob Berzelius startade en ättiksfabrik i Stockholm på 1840-talet, vilken sedan blev Winborgs ättiksfabrik. Stensm