Hur mycket är sportlovet

Vecka 10 är det sportlov för elever i bland annat Västerbotten, Jämtland och Norrbotten. Totalt finns det fem sportlovsveckor. Först är Göteborg med omnejd, i vecka 7. Sist är Jokkmokk, där har skoleleverna ledigt i vecka 11.

En kall och stängd skola

Skolelever i olika kommuner i Sverige började få sportlov under Andra världskriget, på 1940-talet. Vintrarna var kalla och skolorna värmdes upp genom att man eldade kol eller koks (en variant av kol). På grund av kriget var det svårt att importera bränsle, och dyrt. För att spara pengar genom att inte värma upp skolorna, fick skoleleverna ledigt. Så startade sportlovet, som också kallades bränslelov eller kokslov.

En annan fördel med ett skollov under den kalla februarimånaden var att spridningen av förkylningar och andra sjukdomar bland eleverna minskade. I dag kallar många vuxna februari för vabruari, eftersom många barn är hemma sjuka just i den månaden, och de vuxna vabbar.

Friska och aktiva bar

•

Skidsemester på sportlovet: Stora prisskillnader

Under sportlovsveckorna (7-10) stiger priserna i Sveriges skidorter. Zmartas genomgång visar att kostnaderna för en familj som reser på skidsemester kan variera avsevärt mellan de fyra sportlovsveckorna.

Stockholm har dyraste sportlovsveckan

Klart dyrast är skidsemestern vecka 9 när Stockholm och större delen av Svealand har sportlov. En genomsnittlig vecka i någon av Sveriges tio största skidorter kostar då nästan 30 000 kronor – inklusive boende, liftkort och skidhyra. Veckan efter har Norrland och Halland sportlov. Då sjunker priset till knappt 23 000 kronor för samma skidsemester – en skillnad på drygt 7 000 kronor. Vecka 7, när Västsverige och Småland har sportlov, är det något billigare. För dem landar genomsnittspriset på 26 000 kronor. Under vecka 8, när Skåne och Gotland samt stora delar av Mellansverige har sportlov, stiger priset något till 27 000 kronor.

Stora prisskillnader mellan skidorterna

När Zmarta jämför pr

•

Sportlov i Sverige

Den här artikeln handlar om sportlovet i Sverige. För sportlov i övriga världen, se Sportlov.

Sportlovet i Sverige har sitt ursprung i de så kallade bränslelov eller kokslov som infördes av Bränslekommissionen 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna (stenkol och koks var det bränsle som vanligen användes vid denna tid för att elda med i städerna). Ransoneringen under krigsåren 1939–1945 gjorde att uppvärmningskostnaderna drastiskt behövde skäras ned.

För att ge de lediga skolungdomarna meningsfull sysselsättning anordnades olika aktiviteter. Ganska snart kom aktiviteterna att fokuseras på friluftsliv i allmänhet och vintersporter i synnerhet; antingen genom sportutövande på hemorten eller genom resor till de svenska fjällen. Inledningsvis hade avsikten varit att barn från storstäderna skulle få möjlighet att uppleva fjällmiljön.

Under 1950-talet kom också medicinhygieniska argument som stöd för skolbarnens ledig