Hur sker skogsskövling
•
Avskogning
Avskogning innebär att ett tidigare skogtäckt område permanent omvandlas till antingen åkermark, betesmark eller annan öppen mark i sån omfattning att ny skog inte hinner växa upp i samma takt.[1] Det kan ske genom mänsklig inverkan eller av naturliga orsaker, till exempel skogsbrand. Jämför slutavverkning som genomförs för att återbruka skogsmark.
Människans inverkan kan antingen vara direkt, som vid röjning för åkermark eller bostadsmark, eller indirekt, som när betande boskapshjordar genom att förtära unga plantor förhindrar skogens återväxt. Eliminering av skog utan att säkerställa återbeskogning kallas ofta för skogsskövling.[2] Avskogning av tropiska skogar sker som regel för att utvinna träet.
Avskogning kan leda till förlust av kol i jorden, eftersom döda växter inte förmultnar naturligt och därmed inte återför kolet i växten till jorden.[3]
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]Avskogning kan främst kopplas till mänsklig aktivitet och påver
•
hoten mot regnskogen
Hälften av regnskogen har försvunnit på bara 100 år.
Bli fadder
Regnskogar är kanske den mest hotade livsmiljön på jorden på grund av den omfattande avskogningen. Varje år förstörs och försvinner cirka 100 000 kvadratkilometer tropiska skogar. Även om stora regnskogsområden fortfarande finns kvar i centrala Afrika och Sydamerika, försvinner de i oroväckande snabb takt.
Det största hotet mot regnskogen är avskogning
För hundra år sedan så täckte världens regnskogar ungefär 14% av jordens landyta. I dag täcker de bara 7% – hälften av våra regnskogar har försvunnit under det senaste seklet. Att regnskogen helt enkelt försvinner och blir något annat än en levande, grönskande plats full av liv kallas för avskogning. Det är det absolut största hotet mot regnskogen. Ibland tas skogen bort för att marken ska användas till något annat, ibland lämnas den bara tom.
Avskogningen i tropikerna pågår hela tiden, men hur mycket varierar över tid och från plats
•
Skogar och klimatförändringar
Avskogningen påverkar klimatet
Förstörelsen och avskogningen av världens skogar har stor klimatpåverkan både på global och lokal nivå. Skogarna håller idag enorma mängder kol bundet i levande vegetation som exempelvis trädstammar. Även marken och jordlagren håller också många gånger stora mängder kol, till exempel består mycket skogsmark av torvlager. Torvlager som lätt börjar förmultna om träden tas bort.
När skog huggs ner och i slutänden bränns eller förmultnar snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen gör. I en orörd eller hållbart brukad skog sker också ett visst utbyte av koldioxid, men balansen mellan döda träd och nytillväxt är på ett större plan relativt konstant. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av alla växthusgaser som släpps