Hur skär du ditt


  • Självskadebeteende ärr ersättning
  • Bup
  • Självskadebeteende bok
  • Egenvårdsprogram

    Övning: Varför vill jag sluta skada mig själv?

    Mål

    Du lär dig att märka hur andras tankar och reaktioner påverkar din vilja att sluta eller fortsätta med självskadebeteendet.

    Du lär dig att observera hur självskadebeteendet begränsar ditt liv, vilken typ av tankar som finns i bakgrunden och hurdana aktiviteter du vill ha tillbaka i ditt liv.

    Anvisning

    Denna övning innehåller två delar.

    I den första delen reflekterar du över reaktionerna från de personer som känner till att du skadar dig själv. Använd frågorna för att reflektera över känslorna som är förknippade med att sluta skada sig själv.

    I den andra delen reflekterar du över tankarna som ligger bakom självskadebeteendet och hur dessa tankar påverkar ditt liv.

    Del 1

    Gör en lista över personer som känner till att du skadar dig själv. Markera de personer på listan som har föreslagit eller krävt att du slutar.

    A. Hur skulle dessa personer reagera om du slutade skada dig själv? Vilka känslor skulle

    Alva Sävenek har fått hjälp att sluta skada sig själv genom en ny form av gruppterapi. Foto: Kent Eng

    Alva skar sig själv på kroppen. Smärtan efteråt kom som en befrielse. Sedan kom skammen. Idag är hon fri från sitt självskadebeteende tack vare  gruppterapi.

    Alva Sävenek, 21, har valt att berätta om sitt självskadebeteende och om hur hon till slut blev frisk med hjälp av 14 veckors gruppterapi. Genom sin berättelse hoppas hon kunna visa andra i en liknande situation att det finns hjälp att få.

    Ända fram till högstadiet var livet ganska bekymmersfritt för Alva. Hon var trygg i sin familj och i den lilla skolan ute på landet.

    Ville vara bäst i allt

    Det var när hon började högstadiet som kraven ökade. Alva ville ha de bästa betygen och vara bäst i allt annat också – hon skulle vara den bästa dottern, systern och kompisen. Hela livet började handla om att prestera. Att göra sig av med maten eller att inte äta sig mätt blev ett sätt att kontrollera sig själv.

    – Det var inte det

    Genom att skada dig själv fysiskt kan du reglera outhärdliga känslor och därigenom lindra ditt lidande. Det är oftast unga människor som skär sig men det är inte heller helt ovanligt i andra livsskeden. Du blir inte en sämre eller knäpp människa för att du skär dig.

    Behovet att skära sig kan förorsakas av många olika saker. Ibland  kan det kännas som om den fysiska smärtan för en stund lindrar den psykiska smärtan. Smärtan hjälper också fysiologiskt. Hård smärta frigör endorfiner, det vill säga må bra-hormoner, i kroppen.

    Självskadebeteende leder ofta till känslor av skam

    Att skära sig innebär inte att man vill ta livet av sig. Själskadebeteendet kan vara ett tecken på att du blivit ensam med svåra och outhärdliga känslor och att du inte hittat andra sätt att kanalisera känslorna på. Då är det bäst att du vänder dig till någon du kan prata med.

    Själskadebeteendet leder ofta till att man känner skam och väcker överlag ofta motstridiga känslor till liv. Det kan till exempel