Hur länge till juldagen
•
Julafton
God, glad och trevlig jul!
Större delen av året önskar vi oftast en glad högtid (glad påsk, glad pingst, glad midsommar). Men när det kommer till julhelgerna är det god och gott som gäller – god jul, gott nytt år och god fortsättning. Dessa uttryck har blivit så vedertagna att de blivit ett slags fasta hälsningsfraser i stil med goddag eller godkväll.
Men det är inte fel att klämma i med ett glad jul! för det. Förr i tiden var glad jul en vanlig hälsning, något som man till exempel kan se på gamla julkort. Dessutom följer det mönstret i många andra länder där julhälsningarna tar fasta på just glädjen: glædelig jul (danska), merry Christmas (engelska), joyeux noël (franska), fröhlicheWeihnachten (tyska). Den hälsningsglada behöver inte stanna där heller – det är så klart fritt fram att byta ut till andra lämpliga adjektiv i julhälsningen, till exempel trevlig, vintrig, mysig, stillsam, härlig, snöig, fartfylld, fröjdefull
•
Juldagen
Jag minns att vi skulle upp i otta alla som var så stora att de kunde komma till kyrkan. De minsta lämnades hemma å en äldre fick stanna hemma å se efter dem. Jag minns ännu vad grant det var att se, när ottefararna kom. De hade bloss med sig. När de kom inemot kyrkan så kastade de blossen i en hög. När de for hem så hade de inga bloss, för då var det ljus dag. På hemvägen blev det kappkörning. Den ene ville vara värre än den andre. Det hände att skälmen var ute, medan gudstjänsten höll på, å trasslade till seldon å fimmelstänger för gubbarna. Alla hade brått ut ur kyrkan för att de skulle komma fort hem. Den som kom först hem i byn fick berga in sin gröda först torr å fin.
På middagen fick vi revbensspjäll, potatis och kål. Hela juldagen skulle en vara hemma. En hade inte stort annat att göra än att sova den dagen å se till att folk och djur fick det de skulle ha. Var inte brukligt att en gick till någon stuga förrän på annandagen.
Berättat av: Man född 1862, Värmland • Julafton är en kristenhögtid som inleder julen. Inom västkyrkan infaller julafton den 24 december och firas framförallt i Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal, Sverige och Ungern samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike. Inom östkyrkan som följer den julianska kalendern firas julafton 5 eller 6 januari. Julafton har kommit att bli en utpräglad familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat och ofta ger varandra julklappar. I länder såsom Irland, Italien, Storbritannien och USA är det istället juldagen den 25 december som är huvuddagen för firande med traditionell julmat och julklappar. Kyrkligt sett är julafton dock endast aftonen den 24 december. Detta grundar sig i olika sätt att dela in dygnet. Det sekulära dygnet skiftar vid midnatt, medan det kyrkliga skiftar vid solens nedgång omkring klockan 18 (på höga breddgrader ofta långt före eller efter klockan 18 beroende på årstid). Detta
Julafton
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]