Hur många är muserna
•
| Fakta: Muserna var källnymfer, enligt somliga källor var deras heliga berg Helikon i Beotien, enligt andra var de nymfer för källorna som rinner upp i berget Mt. Parnassos. Somliga påstår att de blev födda vid Olympens fot. Enligt traditionen är de nio stycken (se nedan), men det finns namnuppgifter på ytterligare tre, Aodete, Melete och Mneme - förmodligen i en strävan att anpassa deras antal till det gudomliga talet tolv. Från början var muserna i grupp de sköna konsternas beskyddarinnor, först hos romarna fick de sina specialområden tilldelade. Klio, t.ex. finns avbildat på grekiska urnor som musikgudinna. | ||
| Här följer deras namn och uppgiftsområden: Erato: Kärlekssångens musa, avbildas ofta med en krans i håret och spelande på en lyra. • Muserna i konsten - inspirationskällorFrågan om varifrån konstnärer får inspiration till sina verk är minst lika gammal som konsten själv. Ett vanligt svar är att idéer inte bara kommer från det egna sinnet utan i hög grad också från andra människor - muserna. Det är känt att många kreativa personer som Auguste Renoir, Gustav Klimt, Salvador Dalí, Pablo Picasso eller Andy Warhol hade en musa som spelade en viktig roll i deras konstnärliga arbete. Genom sin rena närvaro och karisma inspirerar dessa kvinnor och män konstnärerna och främjar deras kreativa kraft. Vad som i slutändan definierar en musa varierar mycket från fall till fall. Kanske är det för att deras roll inte är klart definierad som musorna alltid har något legendariskt, mystiskt och bländande över sig. Det är dock ett faktum att konstnärer än • MusernaMuserna Sångens, musikens och skaldekonstens gudinnor inom grekisk mytologi Muserna (grekiska: Μουσαι, Mousai) var i grekisk mytologi sångens, musikens och skaldekonstens gudinnor. Den romerska motsvarigheten till muserna var camenae. Muserna lever kvar i de moderna språken i ord som musik och museum. Grekisk mytologi och litteratur[redigera | redigera wikitext]De sägs ofta ha sin hemvist på Olympens norra sluttning och deras förnämsta kultort var berget Helikon i Beotien. De omnämns som gudinnor redan i de tidigaste källorna och tvekade inte att straffa personer som försökte sätta sig upp emot dem (Thamyris i Iliaden på grund av att han försökt överträffa dem i sång).[1] De blev sedermera de gudinnor, vilka inspirerade även andra konstnärer, filosofer och intellektuella.[1] Muserna tänktes ge människorna sångens gåva som sedan skänker fröjd åt alla och gör att jordelivets sorger försvinner. Efter hand blev det brukligt att betrakta att äv |