Hur bred är vägbanan
•
Säkerhetsavstånd vid byggande intill väg
Vägens sidoområde behöver utformas så att risken för svåra personskador vid avkörningsolyckor förebyggs. Normalt ska det finnas en så kallad säkerhetszon längs vägen, en zon med jämnt underlag, flack lutning och fri från oeftergivliga hinder (högre än 0,1 m ovan marknivån), stup och djupt vatten (≥ 0,5 m).
Säkerhetszonens bredd är beroende av högsta tillåten hastighet och trafikflöde. Hänsyn behöver också tas till vägens kurvatur (ytter- eller innerkurva) och vägens höjdläge i förhållande till omgivningen. I vissa fall kan vägräcke ersätta säkerhetszonen. Utanför räcket behövs dock ett utrymme för att säkerställa räckets funktion vid en påkörning. Säkerhetszonen ska alltid beaktas och värnas i detaljplanen. Det finns också andra skäl till att det behövs ett fritt utrymme längs vägar, bland annat för snöupplag och för att få plats med vägmärken och belysning.
Tabellerna nedan visar ungefärliga mått på säkerhetszonens bredd fö
•
Enskilda vägar
Bilda en gemensamhetsanläggning
En enskild väg kan ägas och skötas av flera fastigheter ihop. För att kunna göra det kan ni till exempel bilda en gemensamhetsanläggning. Även äldre vägföreningar och vägsamfälligheter räknas idag som gemensamhetsanläggningar.
En enskild väg kan även skötas av en förening utan att vara en gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet har då ingen roll i det.
Mer information om gemensamhetsanläggningar.
Så här kan ni få rätt att använda en enskild väg
Väg som tillhör annan fastighet
Enligt anläggningslagen kan servitut bildas som ger en eller flera fastigheter rätt att antingen använda en befintlig väg på en annan fastighet eller bygga en ny väg över en annan fastighet.
Ägaren till den fastighet där vägen byggs, eller av den väg som upplåts för nyttjande, har då rätt till ersättning.
Mer information om servitut.
Väg som tillhör annan gemensamhetsanläggning
En samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning för väg kan få
•
Vägområdet
I väglagen (1971:948) definieras begreppet vägområde som mark som har tagits i anspråk för en väganordning, och som väganordning räknas anordningar som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning:
- dike
- slänt
- säkerhetszon (sidoområde)
- bro, trumma
- rastplats, parkeringsplats, busshållplats
- vägmärke
- vägbelysning
- gång- och cykelväg
- bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning)
- tryckbank
- viltstängsel
- anordning för att rena vägdagvatten
- ventilationsanordning för tunnel
- kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971)
- brygga som är ansluten till en väg
- färja med färjeläge.
Den nuvarande väglagen ger os