Hur bra är skolmaten
•
Skolmat varje dag gav eleverna högre inkomst
Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
Skolmaten ger inte bara mättnad för stunden. Skollunchprogram har betydande långsiktiga fördelar för elevernas utbildning, allmänna hälsa och livstidsinkomst, visar forskare i nationalekonomi och medicin i en studie, publicerad i The Review of Economic Studies
– I dag tar vi kanske skolmaten i skolan för given. Men faktum är att det var en mycket medveten satsning när Sverige införde gratis skolmat en gång i tiden. Maten skulle vara varm och näringsriktig, i stället för de smörgåsar som barnen fick med sig till skolan. Men påverkade den nya skolmaten elevernas välmående ur ett långsiktigt perspektiv? Det ville vi ta reda på, sä
•
Skolmaten är ett omdebatterat ämne – är den så äcklig som elever verkar tro, eller näringsriktig och varierad? Slöseri med skattepengar, eller en viktig del av skolans verksamhet? Vad vet du egentligen om den svenska skolmaten?
Ända sedan slutet av 1800-talet har det serverats mat i svenska skolor. Från början var det bara fattiga barn i utsatta områden som fick ett mål mat i skolan, oftast gröt och mjölk, men redan kring sekelskiftet drevs frågan om att utöka skolmaten till fler barn. Då var målet att etablera goda matvanor som på sikt skulle leda till minskat supande i landet.
Den nya tallriksmodellen
1946 infördes statliga bidrag till kommuner som erbjöd kostnadsfria skolmåltider, men det var inte förrän 1997 som det lagstiftades om alla elevers rätt till lunchen. 2011 tillkom lagar som reglerade måltidernas näringsriktighet. Numer har Livsmedelsverket tagit fram en modell för skolmåltiden för att se till att den är god, säker, näringsriktig, hållbar och trivsam – en någo
•
God skolmat i trivsamma matmiljöer, miljöer som andas matglädje
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tillägg i skollagen om att skolmåltiden ska vara god, trivsam, näringsriktig, hållbar, säker och integrerad i verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Det är ingen som tror att man kan springa maraton eller åka ett Vasalopp utan att samtidigt bry sig om vad man stoppar i sig. Men att skolelever ska klara hela skoldagen utan att få i sig tillräckligt med energi och näring – det tänker man inte alltid på, ska professor Maria Lennernäs som forskar om måltidsmönstrets betydelse för prestation och hälsa ha sagt.
Runt om i våra skolrestauranger i Sverige ser det väldigt olika ut. En del serverar toppmat i trivsamma matmiljöer, miljöer som andas matglädje och kanske till och med ligger med i White Guide Junior. Sedan finns det andra som har en lång väg kvar för att nå dit.
Det spelar dock ingen roll hur näringsriktig en skolmåltid är