Hur äter en älg
•
När vintern upphör och våren framskrider vandrar älgarna till sina sommarbeten. Även älgar som inte gör några egentliga vandringar rör sig inom sitt betesområde eftersom vinterns tallplanteringar inte längre utgör det bästa betet. På sommaren utgör tillgången på föda inte någon begränsning utan det är kvaliteten som avgör; det finns så mycket att äta att älgen kan satsa på kvaliteten.
De grundligaste undersökningarna av älgens sommartida matvanor har gjorts i Norge och Sverige. Forskarna noterade att hela 31 olika växter stod på älgarnas meny. Nio av dem bildade kärnan i dieten medan de övriga växternas andel under sommarens frossande uppskattades till under en procent.
Till de mest omtyckta trädslagen hörde sälg, de olika videarterna, rönn, björk och asp. Älgen äter tall också på sommaren, men i motsats till vintern så utgör tallen inte någon stapelföda på sommaren. Bland trädslagen hade björken den största åtgången från maj
•
Älgen är idag en välkänd symbol för Sverige och de svenska skogarna, men så har det inte alltid varit. Under medeltiden utrotades älgen i stora delar av Europa, och även i Sverige var älgpopulationen kraftigt minskad fram till början av 1900-talet. Idag har vi en stor och genetiskt varierad älgstam, men det finns tecken på att älgarna i Sverige inte mår så bra som vi kanske tror. Att förstå älgens historia och nutida hälsoproblem är avgörande för att bevara detta unika djur för framtiden.
Utberedning och tillstånd
I Sverige finns det ca 350 000 älgar, utspridda över hela landet förutom på Gotland och i södra Skåne. Under medeltiden försvann älgen från stora delar av Europa på grund av intensiv jakt. Även i Sverige var älgen nära att utrotas i början av 1900-talet. Älgen har även ett stort utbredningsområde över norra halvklotet och finns i Nordamerika, Ryssland och norra Europa (Norge, Sverige, Finland, Polen, Baltikum).
Så lever älgen och älgens betydelse för ekosystemet
Älgen
•
Älg
En vuxen älg väger 200–550 kg och kan mäta upp till 230 cm i mankhöjd. Tjurarna är i genomsnitt 20 procent större än korna och har grövre nackar och större hakskägg. Formen och storleken på älgens horn signalerar styrka.
Idisslare anpassad till årstidsväxlingar
Precis som kon är älgen idisslare och lever av örter, gräs, ris, bark, knoppar och sly. Vintertid består födan ofta av årsskottens sälg, asp, vårtbjörk, tall och en. Den är anpassad till våra årstidsväxlingar och ställer om ämnesomsättningen på vintern, den klarar sig då på mindre näring och vätska och minskar därför i vikt under vintern. Viktminskningen kan vara upp till 20–25 procent av sommarvikten.
Älgen äter mellan fyra och tolv kilo per dygn men bara 30–50 procent bryts ned i tarmarna, resten passerar ut som spillning. Älgens vinterbajs är därför så fiberrikt att det faktiskt går att göra papper av det.
Fäller hornen varje år
Älgarna fäller sina horn varje år och växtcykeln styrs av könshormon och tillväxtho