Hur påverkar vanadin
•
Ny rapport: Nya kritiska metaller måste återvinnas
– Att inte återvinna de kritiska metaller som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle är ett resursslöseri som rimmar mycket illa med tanken om det cirkulära samhället. När det dessutom leder till att nya gruvor öppnas trots att det egentligen inte behövs, blir det tydligt att det krävs krafttag för att förändra situationen, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Metaller är grundämnen som kan användas gång på gång, samtidigt som de är en ändlig resurs. Det innebär att metaller är idealiska för återvinning, vilket också är fallet för exempelvis järn och koppar där stora mängder återvinns idag. Men metaller som kobolt, litium och vanadin återvinns inte alls i lika stor utsträckning. Eftersom dessa metaller efterfrågas alltmer finns det idag ett tryck på att öppna nya gruvor, vilket riskerar att leda till allvarliga problem för miljö och människor.
Metaller som kobolt, litium och vanadin efterfråg
•
Vanadin – metallen med flera ansikten
Vanadin kan vara farligt för alger och bakterier
En orsak till att markvetare intresserar sig för vanadin är att den kan vara toxisk då den förekommer i höga koncentrationer – särskilt känsliga är vissa typer av alger och bakterier. Detta kan vara en sak att tänka på t.ex. då slagger från stålindustrin används som jordförbättringsmedel, eller när man bedömer risken för att vanadinhaltigt gruvavfall läcker.
I tidigare forskning från institutionen för mark och miljö visade Maja Larsson att risken är som störst i jordar där vanadinet binds mindre väl. Hon visade också att den typ av slagg som idag används mest, så kallad masugnsslagg, inte har någon påvisbar ekotoxisk effekt, åtminstone inte för en korngröda.
Vanadin i kombination med alltför lite fosfor kan bli toxiskt
Dock visar Jon Petter Gustafsson i en ny vetenskaplig litteratursammanställning att risken för toxiska effekter tycks vara intimt sammanknippad med fosfor. Eftersom fosfor
•
Vanadin
Vanadin (V) är ett metalliskt grundämne som utgör cirka 120 miljondelar av jordskorpans totala kemiska sammansättning. I naturen förekommer en uppsjö så kallade vanadatmineral, det vill säga mineral som har vanadatjonen som huvudsaklig byggsten. I början av 1900-talet upptäcktes en stor vanadinförekomst i Peru, där malmen bestod av vanadinsulfidmineralet patronit, som under flera decennier var den huvudsakliga källan till vanadin i världen. Med ökad efterfrågan har andra källor fått undersökas och i dagsläget produceras det mesta vanadinet från vanadinhaltig magnetit (en järnoxid) som utvinns ur ultramafiska magmatiska bergarter. Även råolja, stenkol, oljeskiffer och oljesand är kända för att innehålla upp till 0,1 procent vanadin.
Vanadin används framförallt till stålproduktion där redan små inblandnin